Jag ska börja ett nytt jobb. Kontraktet är skrivet och den näst sista maj gör jag min första dag. Det känns rätt. Spännande, roligt och utmanande på samma gång. För en människa som jag, med ett kontrollbehov av det större slaget är det, såklart, en lättnad att efter...
Vecka två och jag höll på att glömma. Jag vill få rutin. Jag vill formulera tankar. Och jag vill skriva mer. Därför vore det ju så dumt, att redan vecka två glömma bort. Tiden flyger. Det känns som att träden blir grönare för varje timme som går. Växtvärk. En sen vår....
Jag läste om en dagbok. Eller om någon som skrev dagbok, och tanken slog mig – jag borde också. Veckovis, en gång i veckan borde jag skriva om vad som händer, vad jag tänker, känner och gör. Om viktigt och oviktigt, för det är så lätt att glömma. Och så fint att...
Det är slut nu. Och det känns i hela min kropp. Jag fascineras över det melankoliska mörker som avskedet har lämnat inom mig. Aldrig någonsin hade jag trott att ett band skulle lämna ett så stort avtryck. Men kanske är det inte så konstigt. I nästan halva mitt liv har...
Galopp. Hovar klapprandes mot mjukt gräs som decemberfrosten gjort hårt. En hjord tama vilddjur på språng. På flykt från det som tyglar. I munnen en besk smak från något gammalt. Någonting som för länge sedan ruttnat, men som trots det envist stannar kvar. Glöd. Under...
