Välj en sida

Midsommarregn. I luften ett poröst moln. Svävande vattendroppar, mjuka mot varm hud. Det är vackert. Och jag. Jag känner tacksamhet. En lättnad över allt jag har. Det jag varje dag tar för givet. Det som så många inte har. Och aldrig kommer få. För livet. Det är orättvist, och jag. Jag känner smärta. En smärta över livet. Det orättvisa jävla livet.

Midsommarsol. På himlen ett glödande klot. Varma strålar mot hud som sakta kyls ner. Det är vackert. Och jag. Jag skäms. En skam över min vägran att se. Det jag varje dag vänder ryggen till. Det som så många upplever. Och som jag aldrig kan förstå. Det handlar om livet. Det orättvisa jävla livet.

Ett ständigt ihållande midsommarregn. Vasst mot trasig hud. Det är inte vackert. Och jag. Vad fan vet jag?