Jag lovade att jag skulle sluta springa men det enda jag gjorde var att springa ännu snabbare. Visst kan jag njuta på vägen. Andas in och andas ut och älska livet. Det kan jag och det gör jag men ändå går det så fort att jag har svårt att minnas vad som hände i...
Fanny, jag har hittat mormor död i lägenheten. Den meningen går på repeat, varvat med mormors varma, lite tvekande svara-i-telefon-röst Ja det är Mildred? Det som aldrig någonsin fick hända har hänt och jag är så ledsen. Mormor, min fina mormor är död. På en vecka har...
Ljuset stärker mig. Som om jag vore en soltörstig snödroppe, eller någon annan växt som legat gömd i jorden under fruset gräs och smutsig snö suger jag i mig ljuset och jag riktigt känner energin. Tankarna har hittat mig igen och det finns så mycket jag plötsligt...
Jag flydde julen och åkte till Rom. För trots att jag alltid har älskat julen har jag också hatat den skit som kommer på köpet. Men den här året var allt perfekt. Rom alltså, vilken stad. I jättemånga dagar strosade vi, Tim och jag, runt och förundrades över hur...
Jag kom av mig. Slutade att skriva veckovis, trots att det är så skönt, och att det är fint att ha kvar. Nästan som en dagbok. Kanske skulle jag gått över till det, en dagbok där det fanns plats för det privata som under en period inte har rymts här. Jag har inte mått...
I fredags packade jag tävlingsväskan. Samlade ihop mig själv och åkte till Norrtälje för att tävla i crossfit. Det var ett år sedan sist – men då i lag tillsammans med starka vänner att delvis förlita mig på. Nu var jag ensam, och bakom mig hade jag ett år av...
En en säger att jag är snygg. En tittar gillande på mina alldeles för stora tonårsbröst. En säger att jag ser ut som en hora. En kan inte sluta glo. En vill knulla mig. En lägger en hand på min rumpa. En säger att jag är ful. En drar ner min tröja. En hel flock kastar...
Det händer inte så mycket. Ändå går allt i ett. Jag har ingenting emot vardagen, trots att vissa bitar inte tycks falla på plats så trivs jag med det rutinmässiga. Tryggheten. Jag vaknar, jag tar mig till mitt jobb, jag tränar – ofta tillsammans med några av mina...
Idag fick jag berättat för mig hur jag som sexåring exploderade när jag för mitt liv inte kunde förstå hur ett snöre mellan två händer kunde bli till en kaffekopp. Jag kommer inte själv ihåg, men det är möjligt – faktiskt troligt att jag som sexåring var mer envis än...
Tiden flyger och jag med den. September är snart förbi och utanför mitt fönster färgas världen gul. Jag är skör. Har lite för mycket att göra och jag får skavsår av vardagen. Men jag tänker att det är okej, åtminstone en kort period. Jag tror, eller kanske hoppas jag,...
